En större vän
Det var ett tag sedan jag ställde frågan vad ni trodde att jag slulle göra av det här garnet.
Svaret blev en stund senare den goda krokodilen i bilen. Sedan tog ett nytt, eller i alla fall halvnytt projekt fart med samma garn och här har vi honom nu!
Jaha, tänker du kanske nu. En till krokodil i samma bil. Nae, säger jag. Inte för att vara otrevlig utan bara för att upplysa om att den här killen inte får plats i samma bil. Vår förra vän mätte nog dryga 30cm...
Jag insåg inte själv hur stort samma mönster med dubbelt garn och grövre virknål skulle bli förrän han närmade sig fikabordet. "Det här är ingen man sätter sig upp emot" tänkte jag och lät honom hållas medan jag krampaktigt höll min kaffemugg på andra sidan bordet och lyfte upp fötterna från golvet.
"Vill du ha hjälp?" frågade jag med darrig röst...
"Kan själv!" väste krokodilen.
"Kaffe tack" sade han sedan och jag vågade inte annat än att servera lite gofika också.
Det visade sig att han inte var så farlig som han såg ut med sina hela 80 cm från svanstipp till nos och vem vill inte ha en lite större vän att kalla på om man hamnar i trubbel i någon mörk gränd eller så?!
Mjuk som ett moln trots sitt hårta yttre, och det är ju insidan som räknas i alla lägen utom i mörka gränder!
skriven
Men hjälp så fin! En sådan skulle jag vilja ha! :) Min yngsta dotter lyssnade på "Nyss så träffade jag en krokodil" varje läggning (på repeat) i ett helt år. ;-) Jag har ändå inte ledsnat...